https://www.researchgate.net/profile/Alan-Schoenfeld-2/publication/264913424-Polya-Problem-Solving-and-Education-pdf

Inledning:

Nittonhundrafyrtiofem var både ett märkesår och ett år med stort kaos för problemlösning.  Det var det år Max Wertheimers ”Productive Thinking”, en klassisk studie av problemlösning, först dök upp på engelska.  Likaså kom Jacques Hadamards ”Essay on the Psychology of Invention in the Mathematical Field” och också Karl Dunckers monografi om problemlösning.

Samtidigt var matematikundervisningen i skolorna mestadels ’drill-and-practice’, eftersom den baserades på anknytningsteorin från de asocciationstroende. Drill-and-practice var dock under attack. Med Wertheimer i ledningen, hävdade gestaltteoretikerna att den här undervisningen helt missade innehållet i det matematiska  tänkandet.  Gestaltisterna hävdade att lära sig utantill var av litet värde och att när eleverna memorerade utan att förstå, missade de den underliggande frågan om de teman de studerade. Tyvärr hade geistaltisterna ingen teori om inlärning eller instruktion, eftersom de trodde att all verklig ”handling” äger rum i det undermedvetna.  Därför hade de få praktiska förslag för klassrummet.  Dessutom fick de mothugg av beteendevetarna, som hävdade att ”sinne” och ”tänkande” var värdelösa konstruktioner och att allt beteende (matematiskt och på annat sätt) kunde förklaras med kedjor av svar på stimulans … ”