https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0001691819302793?token=

Abstrakt:

”Det finns en stor mängd litteratur som försöker förstå sambandet mellan matematikrädsla och framgångar i matematik. Medan det mesta av denna litteratur fokuserar på domänspecifika relationer (dvs. hur matematikrädsla påverkar tänkande om matematik), undersöker vi i den aktuella studien viktiga relationer mellan matematikrädsla och allmänna faktorer för domänen. Specifikt testar vi tre hypoteser: (1) att individer med högre grad av matematikrädsla har mindre behov av tillfredställelse vid kognitiv ansträngning, (2) att matematikrädsla påverkar relationen mellan utövares vilja till kognitiv ansträngning och deras prestationer i matematik, och (3) att mer matematik-ängsliga individer är mindre reflekterande i sitt tänkande, och att detta inte är begränsat till frågor som är starkt beroende av matematiska resonemang. Som förutsagt avslöjade vi relationer mellan matematikrädsla och generella konstruktioner av behov av kognition och kognitiv reflektion för domänen. Det är viktigt att dessa negativa relationer har får en efterkontroll för deltagarnas matematiska förmåga, allmän ångest och kön. Resultaten diskuteras i termer av förenklingar för vår förståelse av begreppet matematikrädsla. Färdighet i matematik är en stor fördel i industrialiserade länder. Tyvärr upplever många människor ångest inför matematik (Richardson & Suinn, 1972) och blir nervösa när de ska göra matematiska uppgifter och undviker matematik och matematikrelaterade yrken. Som ett resultat tenderar de med matematikrädsla att starkt begränsa sin karriär och sina försörjningsmöjligheter (Chipman, Krantz, & Silver, 1992; Hembree, 1990). Resultatet blir brist på vuxna som är beredda att arbeta inom fälten naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) vilket ger negativa konsekvenser på nationell nivå, särskilt när samhällen blir allt mer beroende av teknologi (Beilock & Maloney, 2015; Chipman et al., 1992; Maloney & Beilock, 2012). Över hela världen är ökad matematikrädsla kopplad till minskad matematisk prestanda (Foley et al., 2017; Lee, 2009), och detta är inte begränsat till akademiska situationer. Det är till exempel vanligare att sjuksköterskor med matematikrädsla gör sämre läkemedelsberäkningar än sjuksköterskor utan matematikrädsla (Mcmullan, Jones, & Lea, 2012); det är vanligt att kvinnor med matematikrädsla, oftare än sina jämbördiga, gör undermåliga ekonomiska planeringar (McKenna & Nickols, 1988), och matematikrädsla kopplas inte minst till förmågan att tolka hälsostatistik (Silk & Parrott, 2014). Med tanke på att matematikrädsla är relaterad till viktiga och skadliga konsekvenser i människors dagliga liv, är det viktigt att vi arbetar för att förstå beteendemässiga och kognitiva skillnader mellan dem med hög eller låg grad av matematikrädsla”.