https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/56645/4/gupea_2077_56645_4.pdf

Doktorsavhandling 2018, Svensk sammanfattning:

Runt 1990 genomfördes ett antal reformer av det svenska skolväsendet vilka ofta beskrivs som ett uttryck för ett systemskifte inom svensk skol- politik. Från att ha strukturerats av en strävan efter att uppnå en större jämlikhet, har utbildningssystemet sedan dess alltmer kommit att präglas av en strävan att utvidga individens valfrihet. Skolan i Sverige har härigenom, liksom samhället i övrigt, kommit att bli mer ojämlik.

Syfte, frågeställningar och material
Mot denna skolpolitiska bakgrund är syftet med föreliggande avhandling att analysera hur idén om jämlikhet som ett skolpolitiskt ideal har artikulerats utifrån ett historiskt-politiskt perspektiv under perioden 1946-2000. Med historiskt-politiskt perspektiv avser jag ett angreppssätt där fokus ligger på hur de sätt som jämlikhet har laddats temporalt, dvs. hur jämlikhetsidealet implicit eller explicit har relaterats till det förflutna, samtiden och fram- tiden. Angreppssättet är inspirerat av begreppet historicitetsregimer som utvecklats av den franske historikern François Hartog. Avhandlingens syfte är således att analysera hur idén om jämlikhet, analyserad som en politisk- temporal kategori, har artikulerats i skolpolitiken under efterkrigstiden.
Det material som jag analyserar är företrädelsevis Sveriges offentliga utredningar och i något mindre utsträckning propositioner från i huvudsak period 1946-2000. För att avgränsa det övergripande problemet har jag valt att undersöka hur de sätt som lärare, den enskilda eleven samt undervis- ningsstoffet har artikulerats, kan förstås som olika politiskt-temporala uttryck för jämlikhet. Jag läser sålunda de analyserade dokumenten som uttryck för idéer i sin samtid. De skolpolitiska dokumenten analyseras alltså, givet skolans centrala ställning som institution för överförande av politiska ideal från en generation till nästa, som prismor genom vilka vi kan urskilja idéer som präglat samhället under olika tidsperioder. Undersökningen är en sammanläggningsavhandling indelad i fyra delstudier, där två är mer empiriskt orienterade och två syftar till att teoretiskt vidareutveckla resultaten från de empiriska artiklarna.