Två inlägg där det första är en tidigare text, men del två fått delvis nytt innehåll. Inledning del 2:
”Jag brukade tro att strukturreformer (t.ex. att skapa årskurslösa skolor, nya strukturer för distrikts- och skoladministration, nya tekniker; små gymnasieskolor med blockscheman, rådgivning och enheter för elevers lärande) skulle leda till bättre klassrumsinstruktioner. Och nu tror jag att sådana strukturreformer i bästa fall kan vara nödvändiga första steg för att förbättra undervisningen men är (och har sällan varit) tillräckliga för att förändra traditionell undervisningspraktik …”
