https://educationendowmentfoundation.org.uk/public/files-Literacy_Development_Evidence_Review.pdf

Inledning av sammanfattning:

”Utbildningsdepartementet (DfE) har nyligen sagt:

Ingenting är viktigare i utbildningen än att se till att alla barn kan läsa bra” (DfE, 2015 s. 7).

Ändå rankas U.K. som 22: a i världen i läsfärdighet för 15-åringar (OECD, 2016) och 15 % av vuxna saknar funktionell läskunnighet (DfBIS, 2012). Det är självklart att vi måste göra mer för att alla barn ska lära sig att läsa och skriva effektivt.
Literacitet innebär förmåga att läsa, stava och skriva på ordnivå och på textnivå färdigheter i läsförståelse och skriftkomposition. Dessa färdigheter är inblandade i praktiskt taget alla vardagliga aktiviteter. Som ett resultat påverkar dålig läskunnighet alla aspekter av livet.
Ordläsning, stavning, läsförståelse och skriftlig komposition stöds av liknande språk- och kognitiva färdigheter samt affektiva faktorer och miljöfaktorer. Att lära sig att bli litterat bygger på befintlig kunskap om språket från tal. Att bli litterat gör det möjligt för barn att lära sig mer om språket. Det är dock osannolikt att läskunnighet uppnås utan explicit och långvarig instruktion.
Denna granskning ger en grund för beslutsfattande vid läsundervisning. Vi identifierar nyckelfärdigheter som måste vara möjliga för att barn ska kunna nå sin optimala potential och belyser var svagheter kan innebära ett behov av extra stöd. Vi börjar med att diskutera modeller för läskunnighet, eftersom dessa modeller ger en ram för att presentera bevisbasen för resten av granskningen. Vi överväger sedan de underliggande färdigheterna på ett djupare perspektiv, först med de proximala faktorer som ligger till grund för ordnivå och textnivå av läsning och skrivning. Sedan ser vi på distala barnbaserade och bredare miljöfaktorer som indirekt påverkar utvecklingen av läskunnighet … ”