https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/20004508.2018.1475200?needAccess=true

ABSTRAKT

Kritiskt tänkande framhävs som en central kompetens i dagens samhälle och i läroplaner, men det som kan betonas som allmän färdighet kan också skilja sig åt inom skolämnen. Med hjälp av en blandad metod identifierar vi allmänna formuleringar om kritiskt tänkande i den svenska läroplanen för nio år och sju mer ämnesspecifika kategorier av kritiskt tänkande i kursplaner och nationella tester i historia, fysik, matematik och svenska. Genom att analysera 76 enskilda elevers kritiska tänkande som uttryckt i nationella test finner vi att en student som tycker kritiskt i ett ämne inte nödvändigtvis gör det i andra ämnen. Vi finner att elevernas betyg i olika ämnen är nära kopplade till deras förmåga att svara på frågor som är utformade för att testa kritiskt tänkande i ämnena. Vi finner också att samma formuleringar av kritiskt tänkande i två ämnen kan innebära mycket olika saker när de översätts till bedömningar. Våra resultat tyder på att kritiskt tänkande bland elever består av olika, ämnesspecifika färdigheter. Komplexiteten i våra resultat framhäver behovet av framtida forskning för att förtydliga studenter och forskare vad det innebär att tänka kritiskt i skolan.