https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs11145-018-9901-2.pdf

Abstrakt
Utvecklingen av förskolebarns språkkunskaper påverkas av läskunnighet och individuella skillnader i i exponering för sagoböcker. Den omfattande forskningen är begränsad eftersom de flesta studier (a) undersöker effekterna på lägre språknivå (LLL, t.ex. vokabular, grammatik), men inte effekterna på högre språknivå (HLL, t.ex. ordförståelse, narrativ förståelse) , och (b) fokuserar på högläsning i hemmiljön (HLE), men inte på lärmiljö inom barnomsorg (CCLE) och barnet som aktiv läsare. Vi har tagit upp dessa två luckor.
Först undersökte vi HLE och CCLE: s bidrag till exponeringen av sagoböcker i 201 tyska förskolor (MAge = 5; 5 år). En flernivåmodell visade att föräldrarnas historia av exponering för sagoböcker var den viktigaste förutsägelsen för barns sagoboksexponering. Däremot var barnomsorgspersonalens exponeringshistoria inte en signifikant prediktor. För det andra undersökte vi de unika bidragen från HLE, CCLE och sagoboksexponering inom förskolan för LLL- och HLL-färdigheter.
Flernivåmodeller visade att barns exponering för sagoböcker förklarade den unika variansen inte bara i LLL-färdigheter, men också i HLL-färdigheter. Litteraturmiljöer förklarade ytterligare variation i LLL-färdigheter. Sammanfattningsvis tyder våra resultat på att läskunnighet är olika relaterad till barns exponering för sagoböcker och språkkunskaper. Vårt konstaterande, att barns boksexponering var en unik förutsägelse för vokabulär, grammatik, ordförståelse och narrativa förståelse, indikerar att högläsning har potential att fostra en rad tidiga läskunskaper som är förutsättningar för läsförståelse.