https://www.aft.org/sites/default/files/periodicals/cunningham.pdf

Inledning:

”Läsning har kognitiva konsekvenser som sträcker sig bortom den omedelbara uppgiften att få ut mening från en viss textpassage. Dessutom är dessa konsekvenser ömsesidiga och exponentiella till naturen. Samlat över tid går spirslen antingen uppåt eller nedåt – den har djupa konsekvenser för utvecklingen av ett brett spektrum av kognitiva förmågor.
Bekymmer med ömsesidigt inflytande av läsningsprestanda har diskuterats som en så kallad ”Matthew effects” i akademiska resultat (Stanovich, 1986; Walberg & Tsai, 1983). Termen ”Matthew effects” är hämtad från den bibliska passagen som beskriver ett rik-rikare och fattig-fattigare fenomen. Användning av detta begrepp finns fog för mycket tidigt i läsningsprocessen – fattiga läsare, som upplever större svårigheter att bryta stavningskoden, börjar utsättas för mycket mindre text än deras mer skickliga kamrater (Allington, 1984; Biemiller, 1977-1978). Något som ytterligare förvärrar problemet är att mindre kompetenta läsare ofta hamnar med material som är för svårt för dem (Allington, 1977, 1983, 1984; Gambrell, Wilson & Gantt, 1981). Kombinationen av bristfällig avkodningsförmåga, brist på övning och svårt material resulterar i att otacksamma tidiga läsupplevelser och leder till mindre engagemang i läsrelaterade aktiviteter”.