av Gary Jones, mars 2015 – översatt bloggpost: 

We need to talk about researchEDthics – School Research Leads and Etthical Research and EvidenceBased School Cultures

Vid den senaste konferensen för utvecklingsledare i Cambridge, lyftes ”etik” fram som en viktig fråga för diskussion när det gäller hur skolbaserad och skolledd forskning bör bedrivas.
I detta inlägg kommer jag att utforska några av de etiska frågor som är förknippade med rollen som utvecklingsledare i skolan och den skolbaserade och skolledda forskningen. Därigenom hoppas jag posten kommer att generera både diskussion och debatt bland det spirande antalet utvecklingsledare i skolan, om de etiska utmaningarna med att bedriva både skolbaserad forskning och praktik baserad på beprövad erfarenhet.
Det här är ett försök att tillmötesgå det trängande behovet av diskussion och det inramas av följande frågor:

  • Vad menar vi med forskning?
  • Vilka blir konsekvenserna för skolbaserad forskning om den ska bedrivas inom en forskningsetisk ram?
  • Vad är skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet?
  • Vilka etiska överväganden måste vi beakta vid användning av beprövad erfarenhet?

Vad menar vi med forskning?

Detta avsnitt bygger på arbetet i National Research Ethics Service (NRES) och National Patient Safety Agencys riktlinjer: Defining Research. I dessa definieras forskning som processen att skapa ny generaliserbar kunskap, vilket kan innefatta både generering och testning av hypoteser.
NRES publikation konstaterar att forskningen kan innebära en del, men inte allt, av följande aktiviteter (ändrat för användning i skolor):

  • definierade mål och syften
  • testning eller utveckling av hypoteser
  • jämförelse av interventioner
  • samla kvantitativa och kvalitativa data utöver de uppgifter som i allmänhet samlas in inom skolan – kan även omfatta normalt insamlade data
  • betydande förändring av undervisningsmetoder/stödstrategier – som är utöver vad som normalt föreskrivs för elever
  • flyttning av elever till interventionsgrupper
  • användning av provtagning som en ram för att avgöra vem som är tillhör studien
  • någon form av intervention som innebär någon form av slumpmässigt urval

Vilka blir konsekvenserna av skolbaserad forskning inom en etisk ram?

Om denna definition och beskrivning av forskningen accepteras och skolbaserade undersökningar eller interventioner som inkluderar någon av de ovan nämnda verksamheterna utses till ”forskning”, så skulle de i en annan miljö kräva etiskt godkännande före påbörjandet. I ett framtida inlägg kommer jag att ge detaljer för en rad etiska frågor som måste beaktas innan godkännande för en sådan forskningsstudie beviljas, men i korthet är de etiska frågor som kräver behandling följande:

  • information och samtycke
  • tillstånd att dra sig ur
  • ingen får skadas
  • dataskydd och sekretess
  • insyn och öppenhet
  • individer inom skolan är sårbara

Skolor behöver utveckla lämpliga förfaranden för att säkerställa att all forskningsverksamhet som bedrivs inom skolan, och som inte är en del av en universitetsutbildning som har inbyggt etiskt godkännande, också är godkänd av skolan och bedrivs på ett sätt som är förenligt med skolans etiska policy. Det är dock orealistiskt att räkna med att alla förändringar i en lärares praktik ska vara föremål för etiskt godkännande och jag kommer nu till skillnaden mellan forskning och användning av beprövad erfarenhet.

Vad är skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet?

Carnwell (2001) har identifierat följande skillnader mellan forskning och beprövad erfarenhet inom sjuksköterskeutbildningen, illustrerade i tabell 1 och ändrade för en skolkontext.

Garys text

Den största skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet är att den beprövade erfarenheten rör att med hänsyn till de behov och önskemål eleven/eleverna har ANVÄNDA bästa, aktuella, tillgängliga bevis för att informera praktik, medan forskningen handlar om försök att PRODUCERA /SKAPA ny generaliserbar kunskap som kan tillämpas i en rad olika sammanhang.

Vilka etiska frågor är förknippade med beprövad erfarenhet?

Att acceptera distinktionen mellan forskning och beprövad erfarenhet innebär ett antal etiska frågor som måste behandlas samtidigt beprövad erfarenhet används. Återigen vänder jag mig till rörelsen för evidensbaserad medicin för en första inblick och de fyra principer som styr medicinsk etisk. I följande stycken har de fyra principerna för medicinsk etik ”anpassats” till skolmiljö.

Rättvisa – Principen om ”rättvisa” kräver att bördorna och fördelarna med nya undervisningsmetoder eller innovationer ska fördelas lika mellan alla elever eller all personal inom skolan. Principen om ”rättvisa” kräver att beprövad erfarenhet håller sig till befintlig lagstiftning och är rättvis mot alla elever och all personal.

Hjälp och stöd – Denna princip kräver att en åtgärd eller insats som föreslås görs med avsikt att göra gott för eleven, den anställde eller skolan.

Ej skadlig – Denna princip kräver en åtgärd eller ingripande inte skadar eleven, anställda som medverkar eller andra intressenter. Lärare är skyldiga att ha ett bredare perspektiv och överväga om åtgärder kan ha oavsiktliga negativa konsekvenser som i efterhand kan upplevas av andra.

Autonomi – Denna princip kräver att en elev eller anställd ska deltar i beslutsfattandet självständighet i tanke och handling. Med elever och med tanke på situationen med undervisning och lärande, är det svårt att föreställa sig en situation med yngre barn där det är möjligt med fullt informerat samtycke under alla omständigheter. Men när projekten involverar andra kollegor är detta att söka samtycke både principiellt och praktiskt.

Vilka är konsekvenserna av de här principerna för användningen av beprövad erfarenhet?

Konsekvenserna av ovanstående principer är:

1. Lärare som ska bedriva en praktik baserad på beprövad erfarenhet måste ha en klart uttalad medvetenhet om en lämplig etisk ram.
2. Lärare måste aktivt överväga tillämpningen av den här etiska ramen innan de, efter studier av de bästa tillgängliga aktuella beläggen, gör eventuella förändringar i sin praktik.
3. Etiska överväganden måste uttryckligen noteras i någon form – som en lapp på en lektionsplan eller en hänvisning i en planering – eller registreras på något annat sätt, antingen som en reflekterande dagbok eller logga.
4. Alla processer för dokumentation av etiska frågor måste vara både proportionella och ändamålsenliga.

För att sammanfatta:

I det här inlägget har jag hävdat att ledning och styrning av etiska frågor är en integrerad del av en utvecklingsledares roll. För det andra, om skolorna ska bedriva forskning – definierat som en strävan efter att skapa ny och generaliserbar kunskap och som omfattar testning och utveckling av hypoteser – så måste en tydligt definierad etisk processen för godkännande appliceras inom skolan. För det tredje att beprövad  erfarenhet innebär att använda sig av bästa tillgängliga aktuella bevis, vilket är det som skiljer den från den tidigare definitionen av forskning. För det fjärde lärare som använder sig av beprövad erfarenhet i sin praktik måste också vara medvetna om etiska frågor och engagera sig i en beprövad process av självreglering. För det femte, medan lärares entusiasm för att samarbeta med forskning bör välkomnas och utvecklas, är det väsentligt att kollegier använder lämpliga processer – det gäller inte bara att göra det rätta, det är också viktigt att göra saker rätt. För det sjätte, under tiden som konceptuell och operativ klarhet utvecklas i relation till etik, forskning och beprövad erfarenhet, bör lärare fokusera på att utveckla sina färdigheter som kritiska konsumenter av forskning.

Slutligen hoppas jag detta inlägg hjälper till att att generera debatt med skolor om etiska konsekvenser -både av att bedriva forskning och av att använda beprövad erfarenhet.

Referenser:Garys text 2