Bloggpost från 2015 av Greg Ashman i översättning – originalettexten 

pexels-photo-761977.jpegFöreställ dig att du är lärare i en skola och att du precis har suttit av en presentation av en utbildningsguru av något slag. Låt oss kalla henne ”Marion”. Om det är möjligt, vilka frågor bör du fråga Marion i slutet av presentationen? Jag har några förslag.

1. Vad är det du faktiskt tycker att vi ska göra?
En typisk utbildningsguru säger massor av saker som egentligen inte leder till konkreta förslag. Hon kan dra anekdoter om en fantastisk skola som hon nyligen besökte där allt var fantastiskt.
Eller hon kan konstruera villkor och sedan börja definiera dem. Du kan få höra om ”Produktiv Förändringskapacitet”, hur detta utgörs av konstruktiv professionell dialog, öppenhet för andras åsikter etc. och hur detta kan jämföras med ”Restriktiv kapacitetsändring” som utgörs av begränsad professionell dialog, sluten anda och så vidare. Jag har bara hittat på de här två två termerna, men utbildningslitteraturen är full av sådana tautologier som inte alls leder någonstans.
Om Marion istället verkligen hade något att erbjuda, då skulle hon kunna beskriva vad som kan förändras till följd av hennes idéer. Naturligtvis kan du inte förvänta dig att Marion ska veta allt om din situation, så hon kan behöva ställa några frågor också. Men hon borde ha något tydligt att erbjuda, annars är det verkligen meningslöst.
2. Vilka problem kan dina förslag lösa?
Förmodligen kommer genomförandet av Marions idéer att göra saker bättre på något sätt. Varför skulle vi annars bry oss? Så det verkar rimligt att fråga vilka nuvarande eller typiska problem idéerna kommer att lösa. Det ger också idéerna en testbar bas. Om de löser ett speciellt problem, hur kommer resultatet att se ut? Hur vet vi att problemet är löst? Kanske kommer våra elever att läsa mer hemma eller kan de bli bättre matematiska problemlösare? Kanske kommer de att må bättre i skolan? Några av dessa saker är lättare att mäta än andra, men en meningsfull förändring ska ha observerbara konsekvenser.
3. Vad skulle övertyga dig om att du har fel?
Testbarhet leder till en huvudprincip för vetenskap som är i stort sett frånvarande från diskussionerna inom utbildning; idén om falsifierbarhet. I själva verket är den så frånvarande att du sannolikt kommer att behöva envisas för att få ett svar på frågan. Jag skulle tippa att Marions första reaktion skulle vara att förklara varför hennes idéer är inte fel, varför de är väl förankrade i teori eller forskning eller något annat. Så du kommer förmodligen att behöva klargöra med en följdfråga.
Problemet är att många förment pedagogiska teorier kan förklara alla möjliga uppsättningar av omständigheter. Jag kommer till ett exempel inom kort. Men om Marion verkligen inte kan tänka sig någonting som skulle kunna övertyga henne om att hennes idéer är fel, då har vi här något som är mer besläktat med orubblig tro än något som är evidensbaserat.
Starka teorier är alltid falsifierbara. Deras styrka kommer från det faktum att trots detta har ingen lyckats visa att de är fel. Det finns en gemensam historia som berättar om hur evolutionsteoretikern JBS Haldane, fick frågan vad som skulle falsifiera evolutionsteorin och han svarade att hitta fossila kaniner i prekambriska bergarter skulle göra det.
4. Anser du att om en del av strategin genomförs så ger det också en del av fördelarna?
Ett sätt att göra en föreslagen åtgärd omöjlig att falsifiera är när det fungerar bara om den genomförs fullt ut och till 100 % enligt beskrivning. Om det fungerar, bra. Om det inte fungerar så är det för att du inte gjort det ordentligt. Hursomhelst, riktigheten av den ursprungliga interventionen förblir oemotsagda.
Ungefär så var det med en enorm studie av differentierad undervisning i USA. Det fungerade inte, men författarna drog slutsatsen att det berodde på att interventionen inte genomförts korrekt, vilket lämnar principen om differentierad undervisning oemotsagd.
Nu kan det vara så att vissa metoder kräver perfekt genomförande och inte kommer att fungera eller blir till skada om de genomförs med något mindre än det. Om det är sant, fråga då dig själv hur mycket praktiskt värde det skulle vara att godkänna en sådan insats. Det verkar extremt osannolikt att du kommer att få något lärarlag någonstans att genomföra något med så fullständig trohet till upphovsmännen avsikter.
Men om genomförande av en del av programmet levererar en del av fördelarna, då är det mycket bättre utsikter. Man kan föreställa sig olika lärare som har styrkor i olika delar, åtminstone till att börja med. Och allteftersom fördelarna visar sig, så kan du börja vinna över skeptikerna.
5. Vilka är de negativa effekterna?
Om en konsult inte kan beskriva de negativa effekterna av sina föreslagna initiativ, då beror det antingen på att det inte finns några, att är konsulten är dåligt informerad, att konsulten är oärlig eller så har det aldrig försökts tidigare och du är försökskanin.
Jag kan inte tänka mig någon insats, inte ens de som jag skulle rekommendera, som inte har några negativa konsekvenser. Till exempel skulle en push för direkt instruktion möta motstånd från några lärare och det skulle behöva hanteras effektivt.
Inga frågor
Naturligtvis behöver du inte ställa någon av de här frågorna om de besvaras i presentationen. Några av de bästa pedagoger jag har sett kommer att föregripa de flesta av de här punkterna. Dylan Wiliam, till exempel, har tillbringat en hel del tid att tänka på de negativa effekterna av försök att implementera mer formativ bedömning och har försökt att utveckla program som ger fördelar om de tillämpas endast delvis. Jag har hört honom tala om lärare som har som mål till att införa in en ny praxis per år.
Och vi bör inte vara för stränga. Bara för att en konsult berättar en anekdot, betyder inte det att hon har fel. Anekdoter livar upp presentationer och gör dem ofta mer uthärdliga. En konsult som förespråkar en verkligt effektiv metod kanske inte har ifrågasatts med sådana frågor tidigare; utbildningsvärlden är ofta alltför artig och godtrogen.
Men om det uppstår en tankeväckande paus och du inte får det raka svar du behöver, då jag skulle vara angelägen om att undersöka ytterligare innan ni kastar er in i nästa initiativ för hela skolan.
”Vi måste ta en funderare på det här, Marion.”
Om du är intresserad av att läsa mer om utvärdering av utbildningsinsatser och idéer på ett sätt som är tillgängligt för lärare så rekommenderar jag Dan Willinghams bok, ”When can you trust the experts?” ..